Varför ska byggare sköta stambyten?

Vad är det man köper när man köper en byggare för ett stambyte? Inte är det snickare och byggeri i alla fall. Möjligtvis kompetens i form av arbetsledning och platschef… Vi har bedömt byggarens totala del i ett stambyte till ca 20%. Resten är underentreprenader och lite andra omkostnader.

Är det då rätt att byggaren håller ihop entreprenaden?

På en SABO-konferens som hölls i Stockholm under februari så presenterade min kollega Göran Kåwert resultatet av ett uppdrag vi haft av just SABO. Ingen raketforskning, utan mer ett konstaterande som säkerligen många byggare känner till (?)

Här finns några rader och en länk till en artikel i frågan i VVS-Forum. I artikeln finns även cirkeldiagram över kostnaderna som är ett snitt på hur kostnadsfördelningen är i ett stambyte. Vi undersökte saken i Göteborg, Kalmar och Lund.

Vi konstaterar att VVS och El står för nästan hälften av kostnaderna, 46%, där VVS står för den i särklass största delen, 40%. Vi står nu inför ”Miljonprogrammet del 2” där vi ska ta oss igenom alla dessa hus som restes under 60-70-talet.

Det finns en hel del kompetenta VVS-företag. Det som kanske saknas är just helikopterperspektivet och ledarskapsförmågan över ett större projekt.

Ett litet tips: Det är dags för er VVS-företagare att se den kommande marknaden och skaffa er nya kompetenser. Det kan bli hur bra som helst…

Annonser
Det här inlägget postades i Bygg- och fastighetsbranschen, Miljonprogrammet, Underhållsberget och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Varför ska byggare sköta stambyten?

  1. Henrik skriver:

    Förut frågade jag precis denna fråga till en kollega som är besiktningsman sedan långt tillbaks. Mitt tanke var också att man hade ju ändå så stor kostnadsandel av entreprenaden.

    Han sa då att han varit med om rör som huvudentreprenör vid stambyten, men att det var med dåliga erfarenheter.

    Enligt hans (bistra) erfarenhet var man för van att bara sköta sin egen bit vilket man fortsatte med även när man formellt sett hade samordningsansvar. Samordningen fick lösa sig själv, vilket den inte riktigt gjorde.

    Om man ville göra detta på allvar så tror jag att man skulle rekrytera över en skicklig platschef från bygg med vana specifikt av stambyte.

    Han (besiktningsmannen) sa också att det är ofta de sociala färdigheterna hos platschefen som gör skillnaden om bygget funkar eller ej. Är han duktig (och gillar) att prata med de boende så funkar det ofta bra.

    Stambyte är inte det glammigaste av entreprenadjobben, men jag tror att det går att tjäna bra pengar för den som är specialiserad på detta, med tanke på mycket upprepningseffekter.

  2. sync skriver:

    ”Är det då rätt att byggaren håller ihop entreprenaden?”
    Nej, och inte rörläggaren heller.

    Besiktningmannen som Henrik berättar om är helt rätt ute. Det är platschefens förmåga som är avgörande, inte vem som betalar hans/hennes lön.

    Samordningen som arbetsledningen utför tillhör inte en yrkesgrupp, det är ett eget jobb som en extern firma likaväl kan utföra.

    • rotpartnern skriver:

      Jag håller med. Men jag ser också att det finns en affärsmöjlighet och en stor marknad för rör-folket att de borde satsa på att skaffa kompetensen (”personen”) och utveckla sig… Och kanske branschen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s