Sedan 1 januari 2013 gäller nya BBR 19 (Boverkets byggregler). Jag har tidigare skrivit lite om det här.. I BBR 19 så har Boverket som ni säkert hört lagt in regelverk kring ändring av en byggnad, vilket saknats i tidigare upplagor då BÄR 96 funnits. Alltså har Boverkets ändringsregler BÄR96 utgått och ersätts nu med texter i BBR19, en aning hårdare krav, bl.a. på energi och brand-sidan. Att energikraven har ökats även vid ändringsarbeten beror på att även ombyggnader skall bidra till de nationella klimatmålen inför år 2020 och 2050. Naturligt självfallet och det får konsekvenser för upprustningen av miljonprogrammet. Bra konsekvenser, men har vi råd? Eller har vi råd att inte genomföra kraftiga förbättringar på energisidan i det befintliga fastighetsbeståndet?
För att klargöra vad en ändring av en byggnad är så säger PBL (plan- och bygglagen) att en ändring är ”en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde”. Definitionen av underhåll kan man konstatera är ”en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa ….”
Inför ett seminarium jag skall hålla med kollegor i branschen, brand- och VVS-konsulter, om nya BBR så läste jag på lite extra i Boverkets byggråds-protokoll (finns på nätet, bra läsning). Eftersom ändringsreglerna är skärpta så undrar man ju hur liten en ändring måste vara för att BBR 19 skall gälla (i BBR framgår i princip att det man byter ut eller ändrar skall uppfylla BBR.)
Citat ur protokoll från byggråd 79:
”Hur liten kan en åtgärd vara för att betraktas som en ändring? Kan ett hål vara en ändring? Ja, om det görs i t.ex. en brandvägg eller i en fuktspärr. Avgörande är konsekvenserna för bl.a. de tekniska egenskapskraven och byggnadens kulturvärde.”
Solklart. Eller? Ett hål i en fuktspärr? Vilka krav gäller då vid en ändring egentligen? Hur krångligt skall det bli? Skall man om man tilläggsisolerar och klär in en befintlig södergavel (fasad) uppfylla de U-värden BBR ställer som krav på en ny yttervägg. Ja.
Jobbar man som fastighetsägare med underhållsplaner och utvecklingsplaner för sitt bestånd som inbegriper åtgärder som inte bara ”bibehåller” eller ”återställer” så behöver man alltså se över den nu och se om de kostnader man planerat för stämmer med de nya kraven. Dessutom så är regelverket tydligt med att när man utför underhållsåtgärder så skall man som fastighetsägare minst ombesörja att de krav som gällde när huset byggdes uppfylls.
Otto Ryding på Boverket gör ett försök att räta ut frågetecknena på ett jordnära sätt och har uttryckt:
-”Ta reda på vad som går att göra och genomför det som är vettigt”.
Återstår bara att se vem som skall tycka att det är vettigt…
Hur detta kommer påverka kostnaderna för upprustningen av miljonprogramsbebyggelsen ser man nog inte riktigt ännu. Initialt kommer säkert kostnaderna att öka, men med LCC-kalkyler och sänkta energiförbrukning och långsiktigt tänk så får man hoppas samhället blir hjälpt av de högre kraven och inte tvärtom hindrar fastighetsbolagen att ekonomiskt orka med. Med en väl genomarbetad Renoveringsstrategi så bör man se möjligheter i de skärpta kraven?
Det skall bli väldigt intressant att gå in i nästa projekt och se vad vännerna på kommunens stadsbyggnadskontor har att säga…
En ingenjörs funderingar... 