Stor käft, inga öron

-”Jasså du är en sån’ där krokodil..? Ja, konsult alltså…. Stor käft och inga öron!”

Jag tycker fortfarande det är kul och höra det skämtet, även om man efter typ 17 år som konsult borde tycka att man hört det en gång för mycket. När man vet hur vardagen ser ut blir det nästan lite ironiskt kul, för jag kan nu avslöja att man behöver lyssna också när man är konsult. En hel del. 🙂 Framförallt när man är projekt- eller byggledare, eller slutbesiktningsman för den delen. Det finns både beställare, projektörer, byggare, rörkrökare, målare, boende, lokalhyresgäster, hyresgästförening och ett antal andra att lyssna på, och många gånger är just lyssnandet mycket viktigare än pratandet. Lyssnar man inte blir det man säger sällan rätt, så jag tror att en bra konsult lyssnar mer än den pratar om man tar ett tvärsnitt på vardagen (självklart beror det på vilken form av uppdrag man har…)

Att jobba som byggkonsult innebär omväxling. Då menar jag inte att man både pratar och lyssnar, utan det är både arbetsuppgifter och kläder som byts på dagarna. En arbetsvecka kan innebära t.ex. möte med boende som fått lägenheten nedsmutsat i ett stambyte (gud förbjude sådana olyckor, det kan förstöra det bästa projektet), krypa på knä i källaren och leta fukt, balanser med livlina på ett tak, sitta på byggmöten och prata tidplan och ekonomi, träffa chefer i stora fastighetsbolag, hålla redovisning av förstudier och renoveringsstrategier inför en samling förvaltare, hitta nya uppdrag, skriva utlåtanden, göra underhållsplaner osv…. Ofta hamnar ytterligheterna på samma dag. I min bils bagageutrymme finns därför alltid hjälm, skyddsskor, kavaj, skyddskläder, regnjacka, stövlar, tröjor, finskor och en hel del annat för att snabbt kunna stå på parkeringen och svida om inför nästa möte eller besiktning…

Det senaste lilla uppdraget för egen del är för en stor fastighetsägare med kommersiella lokaler i centrum i Göteborg. De har en ganska stor kundanpassning, det skall ske en nyetablering av en klädeskedja så det är dryga 1000 kvm som byggs om. På arbetsplatsen finns en totalentreprenör som utför ombyggnad för byggherren och parallellt pågår två andra entreprenader på samma yta. En entreprenad har hyresgästen själv ansvar för och har plockat in inredare som bygger stora delar av butiken samtidigt som alla andra arbeten pågår. Jag har inte projektledningsuppdraget utan är inkallad som BAS-U, byggarbetsmiljösamordnare åt byggherren. Det är en relativt ny roll, men ack så viktig. Kommer jag med fel skor och utan hjälm där så får man nog inte mycket respekt för sin roll… Så jag håller utrustningen i bagaget uppdaterad, och ser ni mig i skjorta, kavaj o stålex så vet ni vad det beror på. 🙂

Detta inlägg publicerades i Arbetsmiljö, Ledarskap och märktes , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Stor käft, inga öron

  1. Henrik skriver:

    Nä, det glada åttiotalet när konsulter gled runt i lacostetröjor och snackade skit, var inte mycket att hänga i julgranen.

    När män var män kallades man ”herr ingenjörn” var klädd i vit rock och jobbade på en ”ingenjörsbyrå”! 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s