Det är slarvigt att jämföra relining och stambyte utan eftertanke

Så var den klar då, reliningutredningen som SABO genomfört. Det känns väldigt bra att branschen försökt gå till botten på något sätt med denna frågan. Det är ett smart sätt att renovera rör på, om det görs på rätt sätt. Men det har blivit en väldigt konstig jämförelse i branschen – man jämför relining med stambyte utan att nyansera sig och det är ju verkligen som att jämföra äpplen och bananer…

Jag gillar rubriken som SABOs Stefan Björling – en trevlig prick från det ena till det andra – har satt på artikeln. ”Relining kan förlänga rörens livslängd”, för det är det vi verkligen pratar om. Inte stambyte!

Som projektledare av renoveringsprojekt så kan man tack vare utredningen i alla fall lägga några frågor bakom sig som ofta varit uppe till diskussion – och som man som opartisk konsult inte haft tydliga sakliga grunder att stå på. Men det finns fortfarande ett antal frågetecken. Frågetecken som i varje fall jag hoppas få svar på i sinom tid. Vi börjar med miljöfrågan och jag har hämtat text från SABOs hemsida:

Material som i en del fall används vid relining har starkt toxiska komponenter. Men rapporten visar att den färdiga produkten bedöms vara ofarlig enligt gällande kunskap och bestämmelser. De emitteringar som finns ligger också inom ramen för gällande gränsvärden när väl materialet har härdat sig.

Gott så. Egentligen som med många andramaterial/ämnen man använder i branchen idag. Det är ofarligt tills annat bevisas. Förutom för de som jobbar med det då. I detta fall kan man ju säga att en upptäckt av eventuella skadliga emitteringar skulle bli hyfsat jobbig att ta tag i och åtgärda… Jag jämför med PCB-problematiken som vi har idag och som är ett arv från en period mellan 1958-1973. Ett ämne tillsatt i olika material för att ge det bra egenskaper men som idag orsakar både emitteringar och en hel del saneringskostnader (saneringskrav finns på PCB genom en särskild förordning). Om man skulle ha rör med ämnen som skall saneras inbyggda i huset blir det ganska knöligt att ta hand om. Jag antar att det finns aktörer som tycker jag resonerar korkat här, men det känns konstigt att bara släppa denna frågeställning. Framförallt i samband med att folk funderar över att relina vattenledningar (där är det hittills solklart stopp och belägg i min värld av många orsaker).

En annan fråga är livslängden. Följande konstaterar man på SABO:

Relining har förekommit i Sverige i 20 år och det har hittills inte framkommit att någon utförd relining har slutat fungera på grund av ålder. Det går alltså i dagsläget inte att säga hur lång livslängd ett relinat avloppsystem har. Men det finns skäl att tro att reliningtekniken kommer att förbättras ytterligare i framtiden, inte minst med tanke på att KTH har beviljats medel för en doktorandtjänst som ska forska vidare kring ämnet.

Jag tror inte heller att själva plasten etc man använder är något annat än bra produkter med lång livslängd. Men hur tusan skall man veta att man fått det man köpt – alltså en ”perfekt avvägd” beläggning inne i rören? Det är ett hantverk som man inte kan bedöma resultatet på om man inte är väldigt grundlig. Vi på Rotpartner har själva tagit prover från verkliga projekt både som vi haft själva respektive varit inne och gjort besiktningar på. Vi har kapat av rörbitar som är relinade, både på sannolikt känsliga ställen och på ställen där det normalt skall vara ett bra resultat, för att verkligen se hur resultatet är. Resultaten har varit väldigt varierande. De aktörer som vi haft med har verkligen tagit problemet på allvar och rättat till problemen. Men på hur många ställen tar man stickprover som dessa? Det är väl självklart att man alltid gör det? Vissa filmar rören invändigt, men vad hjälper det egentligen? Utredningen visade att mindre än 5% av fallen haft ”problem vid slutkontrollen”. Jag är tveksam, för jag tror inte kontrollerna som är gjorda kan påvisa problemen. Men det är min personliga syn på det.

Vidare har försäkringsbolag som t.ex. Länsförsäkringar tagit sina händer delvis från relinade rör och man har lagt dubbla basbelopp som självrisk – alltså dubbel självrisk – vid en vattenskada som uppkommer vid relinade rör.

Har man stor andel nyligen renoverade badrum, med rätt utförda tätskikt, golvbrunnar osv så är relining ett jättebra alternativ på alla sätt om man har någorlunda kontroll på utförandet. Men bara för avloppsrören! Inte för något annat. Med ett traditionellt stambyte följer fantastiskt mycket andra problem – damm, buller, stök och bök, dagliga problem för de boende osv osv- men också möjligheter att byta ut fler komponenter i huset. Det gör att man oftast slipper komma tillbaka och åtgärda nästa problem efter ett antal år.

Ett råd till dig som fastighetsägare: ta gärna den enkla vägen men inte innan du tänkt igenom det. Kort och gott, tänk efter ordentligt. Besiktiga fastigheten noga och sammanställ status och livslängd kvar på samtliga försörjningssystem (avlopp, vatten, ventilation, el, tele/fiber, värme osv) och självklart också yt- och tätskikt i badrummen. Passa på att se eventuella andra utvecklingsmöjligheter också. Hur lång tid är det kvar, vilka åtgärder måste göras inom 10-15 år osv. Ta beslut sedan. Måste du ändå åtgärda badrummen så är det väsentligt billigare att då byta ut alla rör istället för att relina dem…

Tyvärr så blir diskussionen som sagt snedvriden. Det blir inte bättre med denna typ av artikel. Hyresgästföreningen informerar här alla medlemmar om reliningmetoden och att den inte ger höjd hyra mm. Ett bytt avloppsrör ger heller inte höjd hyra. Det är den förhöjda standarden i badrummet/lägenheten man får höjd hyra för. Det borde ni veta om någon? Det finns fler tekniska behov att fylla än bara byta avloppsrör. Det känns som om det inte alltid gagnar Hyresgästföreningens medlemmar att få flera ingrepp i sin lägenhet – till slut även badrummets yt- och tätskikt mm – och ändå över tid få samma (?) hyra. Samtidigt så blir det sannolikt totalt dyrare för fastighetsägaren med flera ingrepp över tiden.

Ni som jämför relining och stambyte – jämför gärna – men skilj ordentligt på det. Det är två olika saker!

Annonser
Det här inlägget postades i Arbetsmiljö, Bygg- och fastighetsbranschen, Byggfusk, Miljonprogrammet, Underhållsberget, Vill du höra vad jag tycker? och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Det är slarvigt att jämföra relining och stambyte utan eftertanke

  1. Paul Magnusson skriver:

    Saklig artikel, kanske lite väl vinklad till fördel för stambyte. Men om fastigheten har sönderrostade avloppsrör av gjutjärn och man inte har 100miljoner att byta alla kök och badrum för, samtidigt som tappvattenrören håller i 25år till. Då är ju relining kanonbra, det skapar verkligen en kundnytta som sparar pengar, både för fastighetens ägare och de som bor i den. Byggbranschen försöker ju skrämma upp alla genom att påstå att ett ”äldre” badrum inte kan fungera utan att skapa fuktskador, men det kan det visst om det används på det sätt det är byggt för, ett badrums ytskikt kan fungera i 100år om man använder det korrekt. Försäkringsbranschen är väldigt positiv till relining för dom ser att vattenskador som är relaterade till sönderrostade avloppsrör försvinner, så det där med dubbla självrisker är något som låter väldigt underligt och är troligen felaktigt.

  2. byggabat skriver:

    Bra skrivet! Men oklar över om du pratar om för relining, vad jag vet finns olika metoder, att dra plaströr inuti gamla rör eller spruta in en tvåkomponents epoxi. Läste just i Södermalmsnytt att man i mätningar kunnat fastslå förekomsten av Bisfenol A i dricksvattnet. Epoxi som är extremt allergiframkallande innhåller också ämnet Bisfenol A som ger hormonrubbningar bla, vilket man alltså sprutar in i vattenledningar. I de utredningar man gjort har man av någon anledning inte kunnat dra några slutsatser pga av ej utökade forskningsbidrag och som du skriver hänvisar branschen till dessa ofullständiga rapporter. Branschen har egentligen inget att förlora på om de får göra om jobbet om några år när man upptäckt hälsoriskerna. Det finns idag ingen myndighet som ansvarar över de material som används i vattenledningar. Men samtidigt är det konstigt att EU förbjuder användandet av bisfenol A i nappflaskor medan det är OK i vattenledningar.

    • rotpartnern skriver:

      Hej!
      I aktuellt inlägg resonerar jag generellt om renoveringsmetoder och byte… Denna gång fördjupar jag mig inte mer i det men det kanske kommer… Vi har påträffat varierande resultat i vissa metoder….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s