I Göteborg pågår en debatt om att skapa en blandstad, nu när centrala Älvstaden diskuteras. Centrala Älvstaden är ett område runt Göta Älv i centrala Göteborg där man planerar att planera (ja, det är i ett tidigt skede 🙂 ) bostäder för ca 40 000 människor och ett stort antal arbetsplatser. En del av staden som skall bebyggas i en eller två generationer framåt i tiden och som ersätter markområden där bl.a. industri förekommit (varv mm).
Bengt Christensson, VD, och Manne Aronsson, ordförande , stads- och regionutvecklingsutskott, i CMB Chalmers, avslutade sin debattartikel i GP nyligen med följande rader.
”Det är uppenbart att vi delar ambition. Men blandstaden kommer inte att förverkliga sig självt. De som menar allvar måste skapa ett aktivt engagemang från många parter och själva också gå från ord till handling.”
Det är en klarsynt formulering. För visst är det så, som i alla andra sådana här sammanhang där stadsplanering och segregation och liknande diskuteras. Mycket snack, lite hockey.
Det är fortfarande marknadskrafterna som i stor utsträckning bildar staden – och tack vare den det byggs alls (tack för det). Men utan dialog och riktig eftertanke så är risken uppenbar att den nya staden bara blir dyra bostadsrätter eller exklusiva hyresrätter när staden kanske egentligen skulle behöva något annat? Inte minst för att minska segregationen. Så att ”vilja ha” en blandstad är inte samma sak som att jobba för det, på allvar. För vill ha, det vill vi.
CMB har nyligen gjort en enkät bland huvudmännen (däribland oss) om uttrycket blandstad och hur man ser på ett antal frågor runt sakfrågan. 89 procent av de svarande anser det angeläget att bygga blandstad på den direkta frågan. På nästa fråga: ”Planeras och byggs blandstad i önskvärd omfattning?”, svarar 65 procent nej.
Vad är en blandstad då? 49% svarade att blandstad står för både blandade funktioner (så som kontor, boende, offentlig service, handel, kunskapsmiljö) och socialt blandade kvarter (socioekonomisk och etniskt blandad befolkning).
Hur lyckas man med att skapa en blandstad? Med debatten väcks annorlunda tankar och synsätt. I Göteborgs-Posten 10 juni fanns en artikel med rubriken ”Bygg fult och billigt”. Där säger Christian Riedl som jobbar med affärsinnovation mellan företag på Lindholmen och kreatörer på Långgatorna i Göteborg (för er som inte vet är det ingenjörer vs. konstnärer i korta ordalag) : -”Låt inte arkitekterna lösa det, börja istället med människorna och deras behov”.
Kreativitetsforskare Evelina Wahlqvist säger i samma artikel att man måste jobba in kontraster och få in flera generationer. Hon tycker inte att man ska överplanera de nya stadsdelarna utan lämna luckor och låt människorna vara med och forma. Flera exempel på där man inte lyckats med begreppet blandstad omnämns i artikeln, i Göteborg t.ex. Norra Älvstranden.
Jag tycker det är intressanta tankar även om ordet ”fult” kanske inte sätter igång mina bästa kreativa sidor. Det är bra att Göteborg tar in helt andra kunskaper än de vi står för i byggbranschen. Mer tvärvetenskapliga diskussioner behövs för att lyckas.
Så debatten är bra. Man tar krafttag om den vilket jag som göteborgare tycker är jätteviktigt. Staden står inför stora beslut.
Men jag tycker att staden Göteborg glömmer något i debatten ibland när blandstad diskuteras.. En blandstad vill vi alla ha. Men vad gör vi med det vi redan har för att skapa en blandstad? Var är den livliga debatten om alla förortsområden? Jag saknar den i alla fall…
Några artiklar i ämnet Älvstaden hittar ni här (Anneli Hulten) och här (om broar och vad folk från andra länder tycker)
____________
För övrigt så ha Svenska Livräddningssällskapet i Göteborg en riktigt bra simskola för barn. Men tusan vad inflation det gått i alla märken barnen ska ta. Det är sälar och livbojar och krabbor och gud vet allt. Vad var det för fel på bara silvergrodan och simborgarmärket? 🙂 Jag har senaste veckan köpt silvergrodan, guldgrodan, krabban blå, silversälen och guldsälen. Visserligen gillar jag det. Sonen är stolt som en tupp… ?
En ingenjörs funderingar... 